Egokick

Vet ni vad som ger mig egokickar?
Antagligen inte, men det ska jag berätta för er nu.

När jag tex går på stan och ser en tjej som är några år yngre än mig, typ 10-12 och hon är fetare än mig. Alltså, jag vet att det kan låta fel, men det är sanningen. Det är egentligen samma sak när en tjej som är lika gammal väger mer, det får mig också att må bra. Nu låter det som att jag lever på min vikt, men så är det inte. Jag är rätt stolt över min vikt, det ska jag inte ljuga om, men formen, magen, låren, armarna. Alltså, nej. Men sålänge jag inte väger över 50 kg är jag nöjd.

Och jag vill inte framstå som ett anorexiaoffer, som verkligen mår skit över sin vikt och bara bantar, bantar, bantar. För sån är inte jag. Jag har aldrig i hela mitt liv bantat. Visst, jag har sagt något i stil med "Åh, vad jag är fet. Jag måste banta", men det är mest för bekräftningn skulle jag tro. För då säger alla "Nej, är du helt dum i huvudet?! Du är ju förfan assmal!" Och så sitter jag där någon timme senare med både glass och godis. Så någon bantning har det aldrig varit frågan om, för er som tror det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0